onefeeling

designen fick bli en enkel som redan fanns att välja.. orkar inte pillipilla med det.
hoppas ni överlever ändå!

________________________________________________________________________________


glädje-sorg, det är de två känslorna som lever inuti mig för det mesta.
det enda jag begär från männsikorna på detta jordklot är att behandla alla lika och att acceptera folk som den dom är. Jag hör varje dag, i skolan, hemma, på stan och på andra ställen där folk sänker varandra.. trycker ner varandra och försämrar den redan dåliga självkänslan.

för min del, är det absolut i skolan där man hör sånt hela tiden. Jag går i åttan, i den värsta klassen på skolan. Mjo, man hör ju hur det låter. Det är mobbning som går från 'skoj' till seriöst, man mår helt enkelt psykiskt dåligt över att gå i skolan. Man hör varje dag en massa 'fritidsgrejer' som dom bara pressar in i ens huvud.

Dem som håller på så, vad tänker dem?
Vad tänker dem med?
Hur ser dem på livet och hur man ska vara?
Följa trenden och grupptrycket eller välja sin alldeles egna väg?
ja, jag vet faktiskt inte.. men jag tror en massa saker.
jag delar med mig:
dem tänker "yeah, nu var jag skitrolig och fick henne/honom att må dåligt.. jag älskar se människor som mår dåligt bara jag blir en i 'gänget' då."
men jag menar, vem bryr sig om att vara med i 'gänget' ifall någon mår dåligt p.g.a det?
jag tror att det har att göra med att det är så lätt att känna det behovet av att vara en av 'dem tuffa'.
en anledning till hur mogen man är från person till person beror på vilka man umgås med, hur dem i sin familj och släkt är.
för om man är med kompisar som håller på med en massa dumheter så är man inte mogen. Då vill man bara ha plats i deras ögon och synas.
Sen kan dem ju inte tänka så värst mycket om de håller på så?
och vad dem tänker med kan man ju inte svara på för dem tänker inte överhuvudtaget.
dem ser nog livet som en enda lekplats och tänker 'frittland' hela tiden.
men vafan? tänk på lagen.
nu menar jag inte sådana lagar som att du måste cykla med hjälm tills du fyller femton och sånt utan de lagarna som säger att du får inte misshandla folk m.m.
man är som man är, så är det.
men vill man vara som man är?
jag känner en massa männsikor som är helt korkade men som inte vill vara det.
det är helt enkelt en roll de haft genom hela livet och det är svårt att släppa det.
sen tycker jag att man ska tänka efter lite vad man vill göra i framtiden och sånt.
för det är nu på högstadiet som man börjar välja sin framtid.
jo, det finns så många frågor.. men så lite svar.
__________________________________________________________________________________________

I min klass har vi de värsta killarna i stan.
ärligt, det är så.
vilket betyder att det är väldigt pratigt, stimmigt, okoncentrerat m.m på våra viktiga lektioner.
killarna är så pass omogna att de inte insett att skolan är viktig.
de jobbar inte på lektionerna (vissa gör) och skiter fullständigt i läxorna.
och jag håller med dem, läxorna är i stora lass och jobbiga.. men ibland har man inget val helt enkelt.
vi får hjälp av en ifrån mobbingteamet och kuratorn.
det har förbättrats men det kräver fortfarande mycket för att det ska vara nära bra.
sen ska jag inte bara klaga på killarna, utan det är vissa tjejer också men även lärarna har en roll i detta.
jag känner ibland att jag bara vill dunka deras skallar i väggen eller något och pressa in lite vett i dem!
jag blir rätt irriterad på sånt.
kommer skriva mer om detta senare...

____________________________________________________________________________________________

ovanpå allt detta dåliga finns det en massa bra!
jag har t.ex. en bra familj, släkt, vänner och en helt fantastisk pojkvän!
familj: dem respekterar mig för den jag är. Dock kan dem bli riktigt irriterande.
jag bor med min mamma, pappa och fem år äldre bror (jag är snart fjorton).
släkt: jag har aldrig varit med om att kusiner, mostrar, morbröder och allt det har varit så nära och har ett sånt starkt band till varandra.
vi har ett mycket starkare band än de flesta familjer.
dock har vi bara sådant starkt band på mammas sida.
men även starkt på pappas sida.
vänner: har tre vänner som jag känt sen jag föddes, jag älskar dem till bottnen av mitt hjärta!
jag har även många bra vänner som jag lärt känna längs livet och dem älskar jag också enormt mycket.
men även här finns brister, många som är avundsjuka och hittar på lögner m.m.
sådana som sviker och hittar på.
hm, OGILLA.
pojkvän: gud ja vilket underbar kille han är!
jag har varit tillsammans med honom två gånger tidigare, men det har aldrig känts så bra som det gör nu!
han har hjärtat på sin rätta plats och en själ av guld.
jag gör vad som helst för honom, och han kärleken till honom når månen!
JAG ÄLSKAR DIG!

vi hörs!

hej!

tänkte bara förklara lite vad denna bloggen går ut på.
jag startade denna bloggen för att jag har så många känslor som jag vill få ur mig.
jag vill kunna lätta mitt hjärta.
dock får ni inte veta vem jag är, that's life!

jag ska fixa lite med designen, men det kan dröja!